Buss och spårvagn

DET BLEV EN lugn förmiddag inomhus för på utsidan visade det nio minus i dag! Dock strålade solen för fullt så vi tänkte nog att det kanske skulle värma till sig lite frampå dagen.

Grabbarna skulle fortsätta med pysslet med att måla fågelholken och fågelbordet så jag tog mig faktiskt tid att besöka gymmet för ett indoorwalking-pass. Kändes som om det var en evighet sedan sist och det var det ju också! Jag hade ingen bra dag i dag, det gick åt skogen redan i morse med frukosten, så det blev träning på i stort sett tom mage så jag kände mig tveksam in i det sista om jag skulle klara att träna. Men skam den som ger sig ;-)

1_gymmet

Det gick skapligt med tanke på att jag inte hade ätit något…

angela_20170105_1159

När jag kom hem blev det lite lunch, eller inte för mig då men för det blev samma visa igen. Det lilla jag fick i mig kom upp med besked!
Vi pratade om att åka in till stan och se på bio men se det ville inte unge herrn däremot kunde han tänka sig att åka lite buss…

3_buss

Så sagt och gjort, vi gav oss av med Gråbosnabben till stan. Vi tänkte nog att han kanske ändrar sig angående bion. Men se det gjorde han inte så vi hoppade på en spårvagn mot Västra Frölunda och klev av på Frölunda Torg…

4_sparvagn

Väl där strosade vi runt lite mest bara för att se oss om. Jisses vad det blivit stort sedan det här var våra hemtrakter! Nåväl, en glass kunde herrn tänka sig så vi slog oss ned på ett glasscafé…

5_glass

Inte heller nu var det lockande med bio så vi tog beslutet att vi var nöjda med vår lilla ”utflykt” och tog spårvagn och buss hem igen.

Efter middagen blev det soffmys med morfar medan jag röjde undan. Dusch och säng ganska så snart därinpå och morfar läste om bilar och jag packade unge herrns packning för nu är det Malmö i morgon. Tiden har rusat och vi har haft det så jättemysigt med den lille, eller förresten liten och liten! På lördag är det innebandy och på söndag kalas hos kamrat så det duger inte att gå här i Gråbo och skrota längre ;-) Ja, och på måndag är jullovet slut både för Leon och oss. Seniorträningen drar igång på måndag och därefter är veckan fulltecknad.
Jag tänkte dock tjuvstarta med träning på lördag och söndag så jag kommer ”ikapp” igen…

Bad i Borås

VI HADE BESTÄMT att det skulle bli en blöt dag ;-) Det vill säga att det var bad som stod på agendan. Då vi hade bestämt oss för att åka till Borås och bada med Leon så blev det en tidig frukost…

1_tidigfrukost

Lite kul att åka till just Borås Stadsparksbad för där hängde vi mycket med barnen när dom var små. Då drog vi med oss husvagnen och stod på Saltemad över helgen under de tråkiga höstmånaderna. Det var en lagom lång tur med husvagnen när man bara hade en vanlig helg på sig…

2_borasstadsparksbad

Snart var vi innanför, duschade och klara för dagens drabbningar…

3_redoforbad

Det är mysigt med det mesta när man är här för första gången! Bassängerna var bra, hopptrampolinen helt OK, vågorna var fantastiska och den jääättelååånga ruschkanan var superb. Mormodern fick rejält med rörelse för det var tre trappor upp till ruschkanan och det blev många turer.

Woffegubben och jag turades om litet med barnplasket så vi fick båda klarat att lite motionssim också.

Vi åt pannkakslunch, för man blir ju ruskigt hungrig när man badar och hoppar och leker, som smakade ovanligt gott för tre hungriga magar ;-)

4_lunch

När vi hade badat klart gick vi en runda på stan…

5_borascentrum

Vi var även en liten sväng på Knalleland men det var helt förändrat och inte alls så mysigt längre. Alla postorderföretag är borta och ersatta med dom gamla vanliga affärerna som H&M, Clas Olsson osv osv.

Ja, det blev en lång dag och när vi hade landat hemma serverades det spagetti och köttfärssås – då vill man ju så klart ha lite riven parmesan…

6_rivenost

Kallt och soligt - årets andra dag

LEON VAKNADE FÖRST redan vid femtiden men bara för att ”knö” sig ner jämte mig ;-) Sedan vaknade vi på ”riktigt” strax före åtta. Mörk och kallt ute samt lite TV-sugen kröp vi ner under filtar i soffan oh förtärde den första frukosten. Det blev en frukost till sedan när morfar vaknade ;-)

1_forstaskifter

Det var flera minusgrader men solen tittade fram så vi begav oss ut, väl klädda mot kylan. Det var en mycket vacker dag faktiskt. Det var ju utan tvekan ett tag sedan sist…

0_kalldag

Amerikansk fotboll stod på schemat som Leon planerat för oss…

2_amerkianskfotboll

Det blev lite rörlighetsträning också när vi nu ändå var i upplevelseparken. Inte så tokigt för att hålla sig varm…

3_rorlighetstraning

4_rorlighetstraning2

Det blev löpartävling med morfar – gissa vem som vann?

5_gissavemsomvann

Som sagt en kall dag som gav riktigt fina röda kinder. Min mamma hade älskat att se Leon i dag. Hon sade alltid till oss barn, åhhh vilka härliga kinder ni har, när vi kom hem med röda kinder efter aktiviteter i pulkabacken…

6_rodakinder

Kom upp om du vågar mormor sade han…

7_langtuppe

Det vågade jag inte ;-)

Hema igen åt vi lunch på gårdagens lax och pysslade lite och som sagt – det är mycket Pokémon för tillfället…

8_pokemon

Leon beklagade sig för att vi inte hade något fikabröd. Han var sugen på muffins så det var ju bara att sätta igång…

9_muffins

Det blev blåbärsmuffins toppade med minimashmallows.

Vi tog helt enkelt med honom hem

EFTERSOM LEON HAR lov var det helt godkänt att vi helt enkelt tog med grabben hem till Gråbo.
Vi drog iväg efter frukost och lite samvaro med den ömma modern så här på årets första dag.

1_motgrabo

Lite fika behöver man på vägen om man ska åka i trettio mil ;-)

2_litefika

Som sagt. Trettio mil tar på krafterna…

3_somnatin

På vägen hem ringde vår goda vän Björn som ville titta förbi med sin Anna. Björn har vi träffat ganska ofta men Anna har inte varit med på så lång tid tillbaka jag kan minnas.

I all hast slängde vi ihop lite mat och Leon var min gode hjälpreda i köket. Han målade den inbakade laxen med ägg innan den åkte i ugnen…

4_malaragg

5_lax

Det blev en trevig stund i goda vänners lag och som sagt det var ju himla trevlig att få träffa Anna. Vi åt lite middag och fikade efteråt med lite glass sedan skulle dom vidare för att hämta upp en svärdotter vid Göteborgs Central. Men detta får vi göra om snart igen.

Anna utropade genast, när hon fick syn på våran Leon, men jisses det är ju Steffanie! Precis så där minns jag henne från när hon och Johan var hos min mamma och drack varm choklad i trädgården en vinter. Jag tror dom var ungefär sex år.

Nåja, dagen tar ju så småningom slut så efter kvällsbestyr med dusch och tandborstning blev det lite läsning i boken om uppfinningar och en liten stund med iPhonen…

6_natti

Jul igen

ÅRETS SISTA FREDAG simmade vi som vanligt men halverade hela programmet förutom rörlighetsträningen. Anledningen till det var förstås att vi skulle åka till Malmö och ville komma iväg så snabbt som möjligt.

Det blev lilla julafton på kvällen…

1_juligen

2_juligen2

Mycket klappar blir det…

3_juligen3

Det fanns, bland annat, en väska för bandyklubban på önskelistan liksom en amerikansk fotboll och så förstås en morgonrock så han kan skrota i den dagarna lång när han är i Gråbo. Precis som morfar…

4_bandy1

5_bandy2

Steffanie och jag var ute och shoppade på tu man hand. Det händer inte ofta minsann!

6_shoppar

Leon och morfar byggde upp borgen under tiden…

7_byggerborg

På nyårsafton åkte vi inte till Malmö och var med på barnens firande. Det var jättefint ordnat och det bästa är nog att barnen slipper vänta ända till tolvslaget för att få se alla fina raketer…

8_nyar1

Sedan firade vi lugnt och stilla hemma på Pärongatan med fantastiskt god mat som Peter lagade så klart…

9_nyar2

Ja, det var 2016 och nu kan jag bara hoppas att 2017 blir bättre för ett sämre skitår, rent ut sagt, tror jag inte jag har upplevt innan!

Tyskland t o r

VI FICK BUD om att Wolfgangs farbror gått ur tiden. Det var ju inte alldeles oväntat men ändå inte väntat heller. Farbror Horst, som vi alltid kallat honom, har varit en kämpe med dåligt hjärta i många år. Men när det väl händer kommer det ändå som en chock.

Det som känns bra är att han och faster Inge fick en långt bra liv tillsammans och i somras var vi på fest där dom firade sin Diamantbröllopsdag det är inte alla som får uppleva det! Sextio år som gifta!

Steffanie ville gärna vara med på begravningen så vi körde vägen om Malmö och blev förstås härligt mottagna av vår lille Leon…

1_leonmoter

Vi stannade i Malmö under helgen så Leon hann hjälpa morfar med lagning av trappräcket ;-)

2_hjalpermorfar

På måndag förmiddag gav vi oss iväg mot Tyskland…

3_bron

Faster bjud in oss att bo hos henne vilket kändes bra. På kvällen blev det lite titt i album och lite minnen kom i dagen. Wolfgangs kusin Birgit och dotter i huset fanns också med…

4_fasterokusin

Vid kyrkan, på tisdagen, träffade vi dom andra syskonen, Lar, Holger och Renate, ur skaran…

5_helaganget

Det var en fin och stämningsfull minnesakt…

6_kyrkan

Det äldsta barnbarnet, som har två barn som ju då är barnbarnsbarn, höll ett fantastiskt minnestal över sin morfar. Mycket fint!

Efter akten blev det samling med lite att förtära på en fin restaurang i närheten av kyrkan…

7_efter

När allt var över tog vi vägen om Renate och överlämnade en del saker vi fixat med sedan vi sågs sist…

8_renate

Tillbaka igen hos faster Inge tog vi oss till deras favoritrestaurang för att få lite i magen. Dit följde även en av de döttrarna, Elke, med man med. Det blev en liten lugn och fin avslutning på dagen…

9_kvallsmat

Ja, sedan vad det då dags att ta adjö dagen efter igen. Strax efter frukost gav vi oss av samma väg som vi kom fast tvärtom då…

På färjan blev det tid för lite middag och fika. Och det är väl klart att man inte kan åka via Danmark utan att äta ett danskt wienerbröd ;-)

10_farjan

Så bron igen då…

11_bronigen

En natt i Malmö…

12_malmoe

…innan avfärd hem igen.

Lång väntan och Fars dag

ÄNTLIGEN ÄR VÄNTAN över…Ja, inte på Fars dag då som man kan tro att rubriken antyder ;-) Men Fars dag har vi så klart firat i dag och jag har nog firat att min väntan på operation äntligen är över. I morgon bitti 07.20 är det dags på Alingsås Lasarett. Jag har gått med det här eländiga knäet sedan mitten på april. Med ständig smärta, svårt att sova pga värken och framför allt att inte kunna röra sig som man vill – det ska bli så himla skönt när detta äntligen är över så jag har inte ord nog!

Jag tassade upp lite före Woffegubben i dag och smög mig ut i trädgården för att kratta lite löv igen efter gårdagskvällen och nattens stormande som givetvis innebar att man inte kunde ana att vi krattade senast i lördags. Han var väl värd lite sovmorgon i dag då det blev dåligt med det i går eftersom vi var på tippen med alla löv och lite annat krafs som skulle slängas.

Nåja, solen sken och vädret var fantastiskt så det var egentligen bara skönt att komma ut och det lär bli fler gången eftersom Tulpanträdet släpper sina blad i sakta mak…

Krattat

Men, vi skulle ju fira Fars dag också så jag gick in och firade med Woffe som fått presenter per post av barnen och en liten av mig också för säkerhets skull ;-)

3_presenter

Vi åt lite frukost också och sedan kom även Woffe med ut för att avsluta soptunneutrymmet. Det var ju perfekt att få det klart när det nu var så fint väder…

4_sopstationen

Och jag konstaterade att alla är inte riktigt överens om hur mycket höst det egentligen är. Flera av mina blommor blommar som om ingen höst var i sikte…

2_blommar-an

När det är Fars dag så får far bestämma vilken middag det ska ätas. Jag är ju inte förvånad över att valet blev potatismos, citrongräddsås och panerad fisk. Just panerad fisk är Woffegubbens favoritmat men vi äter det inte särskilt ofta…

5_middag

En tårta måste ju far ha också så det blev det till TV:n…

6_tarta

Nu har jag duschat mig i Descutan inför operationen ska dra mig in i sängen för det blir en tidig uppstigning. Ska ju duscha en gång till i morgon bitti innan vi drar iväg.

Med raketfart

HELGEN FÖRSVANN med raketfart kändes det som. Men Leon och jag tog i alla fall morgonskiftet och löste världsproblemen samt åt en liten förfrukost och tände lite ljus så det skulle bli mysigt…

15_tanderljus

13_forstaskiftet

Ja, faktum är att vi hann inte så mycket mer än att frukostera tillsammans innan det var dags för att packa ihop och åka till Göteborgs Centralstation.
Vi försökte gömma Knodden i bagaget men han ville absolut åka med hem till Malmö ;-)

14_hemigen

Och det blev tyst och tomt i huset igen…

Det fick bli museum

LEON OCH JAG vaknade förstås först på lördag morgon så vi kunde mysa lite innan de var dags för den ömma moderna och Woffegubben att varkna så vi kunde frukostera oss.

Det vägde tungt, med tanke på vädret som inte var något vidare då det var grådaskigt, kallt och faktiskt lite smått ilsket regn, att vi skulle besöka Volvo Museum.

5_tung

Det var ju lite kul eftersom det var första gången för Leon och även för mig faktiskt!

4_museum

Oj, vad mycket fina volvobilar! Så himla fina så man skulle kunna tro att dom rullat ut från bandet samma dag! Dom flesta bilarna fick man ju inte röra och allra minst sitta i men det fanns även några som man kunde få testa…

6_buss

Leon kanske kör omkring med en sådan här när det blir dags? Vem vet…

7_kanskenagotattbli

Eller blir traktorförare. Det har han ju redan testat på hemma hos farfar som har en alldeles egen traktor…

8_ellertraktorforare

Vem vet busschaufför kanske är något…

9_ellerbuss

Brandkåren vill ju annars dom flesta grabbar jobba på ;-)

10_brandkaren

Och då kan morfar vara med och hjälpa till lite ;-)

11_morfarhjalpa

Två rattar skulle kanske vara praktiskt?

12_tvarattar

Det blev en liten fika, när vi museat oss klart, innan hemfärd.

Nästan svimfärdig

NÄR JAG I fredags höll på att svabba gästtoan ringde det på dörren. Eftersom det aldrig, nästan i alla fall, ringer på vår dörr så blev jag så klart förvånad och när jag öppnade höll jag på att svimma!

Vem står där med världens bredaste smil om inte Leon och Steffanie! Vilken överraskning! Och jag som längtat så!

1_Promenad

Det blev kortis ut i solen… Jo, det var visserligen soligt men kallt som attan så det blev ingen lång stund innan vi tog oss in i stugvärmen igen.

2_lekerlite

När det var dags att möta upp morfar vid busshållplatsen så gick vi alla tre i samlad trupp. Morfar blev så klart jätteglad – det är minsann bara när Leon är här som han blir mött efter avslutad arbetsdag!

3_mottemorfar

Det visade sig förstås att hela familjen visste om att Leon och Steffanie skulle överraska mig – alla utom jag ;-) Men det var så kul så det får dom gärna göra ofta…