NY DAG NYA rehabpromenader. Ja, jag kör rätt hårt med patienten så jag lär väl få bra kondition själv innan detta är över.

Det är ett evigt hoppande upp och ner på mossiga stenar…

…och dito halvmossiga…

…och stubbar…

…och i värsta fall bänkar…

Men nu har x-matte genomskådat mig så när jag hoppar upp på riktigt små stenar samt tittar bedjande på henne så säger hon:
– Nädu, gubben den går jag inte på!

Dessutom har hon arbetat fram en metod som jag inte riktigt gillar…bara varannan gång får jag köttbullebit (fast jag sliter som ett djur med alla dessa hopp upp och ner) och varannan gång bit av torrfoder! Hmmm?

Sedan hände det något konstig – du vet Matte den där godisbiten jag fick från djuraffären i går? Jo, den försvann helt plötsligt lite senare, när jag hade gnagt en god stund på den. Jag fattade ingenting?
I dag, efter första promenaden dök den plötsligt upp igen! Det första jag gjorde var att gömma den i hennes flickrum. Hon såg lite lurig ut så jag bytte gömställe efter en stund.
Men banne mig nu har den fått vara ifred hela dagen så nu har jag hämtat den från gömstället och burit in den i vardagsrummet.
Hon mumlade något om att vi skulle se så jag inte blev konstig i magen så att det var därför den försvann i går. Hmmm? Man kan ju börja undra?! Tänk om jag skulle smyga upp i natt och gömma hennes Keldasoppa. Jag bara undrar vad hon skulle säga då?

Vi sov middag mitt på dagen i dag också – jag klagar inte – absolut inte. Men x-matte brukar ju inte sova så mycket så jag är bara lite förvånad.

Sent på eftermiddagen, efter vår andra rehabrunda, ringde det på dörren och där stod en man med en stor bukett blommor till x-matte.
När hon hade öppnat den började hon grina…

Jag blev tvungen att trösta henne och förklara att man inte blir ledsen när man får blommor utan glad! Då sade hon att det var glädjetårar – ja, dessa tvåbeningar är konstiga. Phew!
Men nu när jag tänker efter så kanske hon menar samma sak som när jag ylar av glädje när x-hussen kommer hem? Ja, konstigt är det i alla fall.

Jag har förresten fått en fårskinnsfäll att gosa mig på när jag måste ligga på golvet. Den brukar ligga i bilen men hon åker ju inte i den nu i alla fall så det var ju lite snällt. Eller hur?

Nu i kväll fixade hon en tom toarulle med köttbullebitar i som hon knycklade till i bägge ändar. Det tog inte lång tid för mig att få upp den men jag hade lite kul under tiden och köttbullar är ju köttbullar. Det var värt lite jobb 😉

Nä, nu ska jag gnaga lite på godiset – man får fina tänder av det sa tanten i djuraffären. Nåja!