Stora monsterbarnet är hemma! Hon kom strax efter tolv så vi startade med lunch på Thairestaurangen som ligger alldeles i närheten av jobbet.
Fadren, Steffanie och den ömma modern åt sig mätta och glada.
Därefter lämnade vi den snälla fadern på jobbet (någon måste ju försörja familjen) medans jag och barnet tog bilen hem till […]
Ja, så känns det som om man skulle kunna beskriva denna dagen som i dag varit och snart är slut.
Barn som vänder upp och ner på allt – men som till slut tar hem segern med sin charm och att genom bara finnas till och vara den som dom nu är när dom nu […]
Fick besked att jag överskridit gränsen för övertid utslaget på ett helt år. Ojdå, det är ju tre månader kvar!
Jag kan inte se att det är mina problem och om vissa hade skött sig vid senaste löneförhandlingen så hade övertiden inte varit där den är i dag. Men vem tusan vill jobba gratis utan […]
…att jag inte bara köpte nya fina buskar till trädgården när vi var i Tyskland – jag köpte en fettvåg!
Den mäter inte bra vikten utan också procenten av fett på den totala vikten.
Jag tror inte att någon annan skulle vilja ha en sådan 🙂
Simtur på 700 meter och 5 minuters stretching därefter.
Jobbet hela dagen och däremellan ett mycket tafatt försök till att trösta mina ”små” barn som av olika anledningar är ledsna, besvikna och trötta samt på ett uruselt humör.
Kan inte på något sätt påstå att jag har lyckats!. Mest ord som inte får så stor […]
Tvätten, som jag hängde ut i går på vindan, är nu i tryggt förvar inomhus i fall det nu skulle blir regn till morgonen.
Å andra sidan var den torr för länge sedan så det skulle ändå bara bero på lathet om den fortfarande hade hängt kvar när det nu eventuella regnet kommer.
Eftermiddagen har […]
Jo, så är det och det är bara att ta i med nya friska tag.
Man är inte borta i över en vecka utan att det märks.
Började dagen med att gå ut till komposten med före detta färska grönsaker från kylen som utan tvekan sett bättre dagar och även haft en bättre lukt.
Supportsamtal […]
Men så här några dagar efter mordet på Anna Lindh och tårar i en aldrig sinande ström konstaterar jag ändå att den vackraste och finaste och mest imponerande minnesstunden av dem alla för Anna måste ha varit bönen i moskén på Södermalm.
Inte för att det var första gången en icke-muslim hedrades på detta sätt […]
Jag har inget att berätta. Som alla andra är jag stum av förvåning och att skriva något om dagen som sådan ur perspektivet en helt vanlig torsdag – ja, vad skulle det vara. Jag kan skriva dagbok när jag är arg, förbannad, glad, ledssen, sur, grinig. Men i dag är jag som så många andra […]
|
|
Senaste kommentarer