Om man lyckas med…

ATT FÅ ÄNDAN ur soffan kan det bli en promenad när man minst anar det. Så blev det i dag fast Woffe försökte med att vi skulle städa först och sedan gå ut. Jag vann med min argumentation att dammsuga kan vi göra i natt men promenera bör göras när det är ljust ute 😉

Snön håller på att tina bort och jag hoppas verkligen att det inte kommer mer men det är väl att hoppas på för mycket…

Vi valde att gå ner mot Mjörn…

Och ser man på! Det händer saker på Den Svenska Landsbygden. Här har vi travat på i grus på en ”vild” stig skapad av kreativa promenadörer med livet som insats eftersom det var ett ögonblicks verka att kana ner. Nu har vi fått asfalt och mycket enklare att gå uppför…

Som sagt, målet var att ta oss ner till Mjörn där vi inte varit på evigheter. Båthamnen låg kvar där den ska…

Och Playa de la Mjörn likaså 😉

Vi konstaterade att vi nått isgränsen i alla fall…

Så ini vassen – om man säger så…

Vackert på sitt eget vis…

Det blev en go promenad med lite luft som visserligen var kall men uppfriskande…

Och solen gjorde sina försök att tränga igenom…

Men, när man ser att isen frusit på isen så undrar man om det inte är för tidigt att hoppas på våren?

Nåja, det finns dock något grönt…

Väl hemma igen lagade jag dagens middag, medan woffegubben drog runt snabeljohan vilket var behövligt!
I dag blev det fisk, på begäran från den äkta hälften, ugnsbakad på en bädd av pepparrotskräm…