Så kan man få dagarna att gå

DET GÖR ONT i hela kroppen och förnuftet när man vaknar 02.30 och sedan inte kan somna om åtminstone till 04.30 när klockan ändå ska skrälla. Men det är bara att gilla läget och snurra runt som en förbannad fläkt tills man inser att det är lika bra att ge upp.
Eftersom alla vädergubbar hade utlovat fint väder var det bara till att kasta sig på cykeln för att inte missa cykelvädret ;-)

Kollega Björn lovade visa mig var Café Lilla Bommen låg (då jag ska ”försupa” där 28/5 ;-) när vi ska ut på tur med Räkbåten) så vi tog oss en liten lunchpw i det helt fantastiska vädret…

Att jag fick ännu en dag att gå känns helt obegripligt men så var det. Nu skulle jag bara ta mig hem också…

Man skulle väl kunna säga som så att jag hade några minuters marginal, när jag väl kom hem, tills det var dags att ge sig iväg igen ;-) Visserligen bara till gymmet för att möta upp resten av gänget. Stefan var så klart sammankallande till…

Vi var ett tjugotal som struntade i altanhänget och istället cyklade för sakens skull…

Det blev ytterligare några mil i benen…

Stefan hade ju så klart sett till att vi skulle synas och märkas genom att fixa med fina skyltar som satt på våra ryggar…

Ja, det blev några mil i dag…

Det ordnar sig alltid...

TILL SLUT LOVADE även SMHI uppehåll och fint väder så det blev cykel till jobbet i dag. Visserligen i motvind – vilket är mycket ovanligt med vind över huvud taget just på morgonen för att inte säga i ottan – men ändå…

En lite lunchpromenad med tillhörande glass blev det också i trevligt sällskap av kollega ;-)

Om inte vinden vänder under dagen får man en gnutta medvind hem – det fick jag ;-)

För övrigt finns det inte mycket att glädja sig åt i dessa dagar – får se hur länge jag orkar? Som tur är finns det alltid någon annan som tror på en och är övertygad om att det ska ordna sig. Jag är inte av samma åsikt men…

En och en halv timma senare

JAG ÅKTE TILL gymmet i ottan i sådan dimma och dis så man knappt såg en armslängd framför sig. Det var dags för crossfit igen…
Men först lite uppvärmning…

En och en halv timma senare var det full fart – på solen alltså…

Så härligt! Det känns som om det var ett tag sedan sist ;-)

Under dagen sedan blev det först en ”ärendepromenad”…

Och sedan en lunchpowerwalk ;-)

Tänk vad man orkar när solen skiner!

Jag hade ju parkerat i Stenkullen så dit tog jag mig tillbaka efter avslutad arbetsdag. Sedan körde jag och handlade i Lerum och nu packar/planerar jag för cykelt t o f till jobbet i morgon… Vi får väl se?

Och dagarna går

SOM VANLIGT – NUMERA vaknar jag långt före klockan ringer och i dag var den tiden runt 03.30. Eftersom jag inte behöver stiga upp förrän 05.00 så blev det ett evigt snurrande i hopp om att somna om…

Förmiddagen gick åt till uppgradering och möten…

Vädret visade sig vara den regnfria varianten så vi hann ut på en liten lunchtur…

…eller ja, nästen i alla fall. Det började regna när vi var på väg tillbaka så det blev ett snabbt avslut om man säger så…

Hemma rensade jag lite ogräs mest pliktskyldigast för att det inte regnade…

Tre timmars sömn

ÄR ÅT HELVETE för lite natt till arbetsdag som i dag då som dessutom var måndag! Man styr ju som bekant inte själv över dessa tillstånd och att hjärnan går på högvarv utan någon som helst effekt hör ju liksom bara till sakens natur…

Jag hade planerat cykel till och från jobbet eftersom SMHI lovat en regnfri måndag. Visserligen lite molnig men trots allt inget regn. Och jag kollade hela kvällen igår eftersom jag blev misstänksam då det tornade upp sig mycket mörka moln på himlen. Men det skulle minsann inte bli regn enligt SMHI!

Är man näst intill sömnlös, som jag är just nu, så går man ju upp ett antal gånger på natten och kikar ut. Det regnade varje gång kan jag säga och då snackar vi regn…

Någon gång under min sömnlösa natt beslutade jag mig för att strunta i framlagda cykelkläder och nedpackade ”vanliga” dito att bära under dagen och att cykeln får stå kvar i förrådet och bussen får ta mig till jobbet ;-(

När jag gick hemifrån 05.30 såg det ut som om dagen skulle bli precis så som SMHI lovat och jag fick lite ångest över mitt beslut! Solen var på väg upp och det såg riktigt, riktigt lovande ut. Ångestfull steg jag ombord på bussen men… När vi kom till stan regnade det med besked! Jag blev fullständigt genomvåt på den korta tur som det är mellan Nils Ericson-platsen och GP och då är den mesta sträckan under tak ;-)

Men det är väl tur att jag har vädret att prata om så jag slipper snacka om det som det egentligen handlar om. Min personligen största livskris någonsin!

Vid lunchtime gav jag mig i väg över bron och siktade på tryckeriet V-TAB där jag har vår ordförande i Ledarna. Han skulle jag snacka med inför det som komma skall! Jag tog mig en promenad över bron…

En och annan skur råkade jag ju på men det gick att stå ut med och jag träffade en Tok ;-)

När jag skulle gå tillbaka däremot så vräkte det ner och grabbarna blev lite oroliga för mig. Våran odrförande hämtade en paraply från Marknadsavdelningen och vår sekreterare fick fram busstiderna för att jag skulle ta mig tillbaka torrskodd. Men Paraplyet var så bra så jag gick tillbaka också, eller rättare sagt så småsprang jag lite ;-)

Tillbaka på jobbet var det ”stormöte” om läget… Kan inte hitta så mycket positivt att säga om det!

Kan stämma

MED MÅNGA I dagens tider. Bara att justera antal år…

Och regnet fortsätter att flöda som om vi vore inne i en ny syndaflod – det kanske vi är förresten!?

Vi pratade bananpannkakor i dag på lunchen som kollegan Fredrik hade ätit och vi blev nog lite sugna och nyfikna flera av oss ;-)

Så det fick bli kvällsmaten i dag och därefter dog jag i fåtöljen…

Tunga moln

DET ÄR TUNGT och grått inte bara på himlen om man säger så. Jag tror inte jag kan hitta något roligt att skriva eller nämna i dag. Regn och åter regn som visserligen behövs men man blir ju inte glad av det. Inte jag i alla fall!

Att gå i väntans tider är också tungt! Man önskar bara att det vore över vad det nu än bär med sig för elände. I dag har jag haft det jobbigt med värken. Jag orkar inte stå upp hela dagen även om det fungerar bättre än att sitta men det kanske bara är en ovana? Jag har mailat Spine Center om mer smärtstillande för nu är den slut igen.
Jag har telefontid med ”min” doktor, som opererade mig, på torsdag. Nu vill jag inte vara otacksam och gnällig för det är klart att det finns förbättringar…
Jag har ju till exempel fått tillbaka känseln i höger fot, jag ramlar inte längre när jag spatserar, jag har inte känt av smärtan i vänsterbenet sedan operationen – så visst är det bättre!
Men, jag har fått ny smärta som går ut i höger rumpa höll jag på att säga men man har ju som väl är bara en av den – jag menar att smärta strålar ut på höger sida i rumpan mot höften och vidare ner i höger knä…

Min tanke var att köra mitt första crossfit-pass i morse men när jag tog en nattlig promenad till toan så insåg jag att det inte kommer att vara genomförbart så jag avbokade mitt i natten. Det bekymrar mig och jag känner mig en aning stressad över situationen. Inte kan jag komma igång med cyklingen heller till och från jobbet i det här skitvädret – ursäkta språket!
Därtill en evig, känns det som om i alla fall, väntan på besked om att vara eller inte vara. Det är tungt över hela linjen ta mig fan som Jacob Dahlin skulle sagt!

Färdiggnällt för i dag, i alla fall här! Nu ska jag njuta av rabarberkrämen jag kokade i går kväll ;-)

Nu vet jag varför

JAG SLUTADE BLOGGA… Nu är jag nämligen i den fasen igen. Tycker mig skriva om samma sak varje dag och är helt övertygad om att de få läsare som var med från början flytt sin kos för länge sedan utmattade av allt trädgårdstjafs ;-)

Lite variation kommer jag dock att bjuda på då jag har jobbat i dag för första gången efter sex veckors sjukskrivning… Eftersom jag fortfarande har lite svårt att sitta så har jag stått hela dagen. Som tur var skulle jag tillbaka till sjukgymnasten på Spine Center så jag fick sitta lite bussen ;-) Då upptäckte jag hur trött jag var. Det var dock väldigt trevligt att få återse arbetskamraterna ;-)

Jag fick nu godkänt att börja träna ”på riktigt” så det ser jag fram emot. I dag har jag dock haft träningsvärk from hell efter gårdagens vandring! Men får se om jag kan klara ett pass Crossfit i morgon bittida??

Jag var kvar länge på jobbet för att jobba igen tiden som gick åt när jag åkte till Spine Center så jag var inte hemma förrän närmare 19.00. Då tog jag mig an gräsmattan som jag inte fick gjort i går. Jag har tre Clematis också som ska planteras men det får bli i morgon.

Trädgårdsstatus i dag är:

När vi var i Malmö kom grannen till Steffanie och Peter och frågade om vi ville ha rabarber?? Ja, jisses det ville vi ju. Så jag kokade rabarberkräm och tanken slog mig att det hade jag nog inte ätit sedan jag bodde hemma hos mamma ;-)
Gud så gott det var!

I dag när jag kom hem och gick en sväng i affären så såg jag att det fanns rabarber att köpa – det gjorde jag ;-) Så nu har jag kokat kräm av ett kilo rabarber…

En dryg månad kvar så är Blogg100-utmaningen över…Phew!

Gissa vem

SOM RINGDE PÅ dörren? Jo, det var blomsterbudet…

En helt underbart ljuvlig bukett från mina kära aretskamrater…

Kunde faktiskt inte hålla undan tårarna – glädjetårar då förstås ;-)

Rehab i dag fick bli trädgårdsarbete – det är svårt att välja bort så länge vädret är så trädgårdsvänligt ;-)
Förutom att rensa ogräs, fortfarande det jag inte iddes ta omhand i höstas, så har jag planterat lite nytt.
En Hängsälg…

En Prydnadsapel som efter blomning ger gula bär. Hoppas fåglarna tycker om dem…

Förutom det så blev det två Japanska körsbär, en med rosa blommor och en med vita…

Det var vad ryggen orkade i dag ;-) Men jag fick fram utomhuskrukorna också och i den ena får den här lustigt arrangerade Sälgen husera…

I morgon är det två veckor sedan operation och då ska jag bli ”avplåstrad”. Nu ska operationssåret alltså vara så läkt så att det ska vara utan förband. Det blir besök hos distriktsköterskan på Närhälsan i Gråbo.

Hur mår jag då så här två veckor efter? Jo, ryggen gör ont fortfarande. Har svårt att sitta. Ligga går bättre för då kan jag ligga på sidan. Och vänsterfotens tår, stortån och den nästkommande är fortfarande ”borta” Det tycker jag är lite konstigt eftersom jag fick ”tillbaka” högerfoten redan dagen efter operation.

Nåväl, vi får hoppas att det är normalt. Jag håller på så mycket som ryggen tillåter och det är precis så jag ska göra enligt expertisen. Det blev ju ganska lång promenad i går så det kanske är en del av orsaken till ondan i dag ;-)

Hoppsan

DET BLEV SÅ hektiskt i dag så jag hann varken ut på lunchen eller till gymmet för crossfit. Jag fick helt enkelt avboka hela härligheten!
Nåja, det är väl så det blir i bland. Och när man kommer hem så sent har man vare sig energi eller ork att göra något – inte i jag i alla fall ;-)

Får se nu om vi kan koppla av en stund vid dumburken och landa innan det är daggs att sova. Jo, så spännande har min dag varit ;-)